Artporträtt 66 · Praktfjärilar

Vinbärsfuks Polygonia c-album (Linnaeus, 1758)

En orangebrun fjäril med kraftigt flikiga vingar och ett vitt C-format märke på bakvingens undersida.

Fynddatum22 juli 2026, kl. 15.50
PlatsTäfteå, Kanotvägen 33
FamiljPraktfjärilar · Nymphalidae
Vinbärsfuks fotograferad vid fyndet
Vinbärsfuks i sin fyndmiljö. Foto: Johan Ekblad.

Kännetecken och liv

Så känns arten igen

En orangebrun fjäril med kraftigt flikiga vingar och ett vitt C-format märke på bakvingens undersida.

Larven är taggig och vit baktill och liknar på avstånd fågelspillning. Den lever ensam på värdväxten.

Honan lägger äggen ett och ett och provar flera möjliga värdväxter. I norr är våren kort, så en bred värdväxtmeny ökar chansen att larven hittar användbar föda.

Fältguide

Snabbguide

Storlek

Vingbredd cirka 45–52 mm.

Aktiv period

I Sverige mars–maj efter övervintring och åter juli–oktober.

Övervintring

Övervintrar som fullbildad fjäril i tät vegetation, vedstaplar och andra torra gömställen.

Livsmiljö

Skogsbryn, gläntor, trädgårdar och marker med nässlor eller buskar.

Förväxlingsarter

De djupt flikiga vingarna och det vita C:et på undersidan gör arten omisskännlig.

Observationstips

Sök på sensommarens blommor och fallfrukt; vårindivider solar gärna på stammar och mark.

På menyn

Föda

Larven äter bland annat brännässla, humle, vinbär, alm, sälg och hallon; vuxna tar nektar, sav och fallfrukt.

I Sverige

När och var

I Sverige mars–maj efter övervintring och åter juli–oktober. Skogsbryn, gläntor, trädgårdar och marker med nässlor eller buskar.