Storlek
Kroppslängd vanligen cirka 7–11 mm.
Artporträtt 129 · Dyngflugor
En guldbrun, borstklädd rovfluga som saknar fastställt svenskt namn och som här rastar på höstblommande plymspirea i Täfteå.
Gul men inte harmlös
Scathophaga stercoraria är en medelstor fluga, vanligen omkring 7–11 millimeter lång. Hanen är ofta starkt guldgul och mycket hårig, medan honan brukar vara gråare eller grönbrun och mindre yvig.
De vuxna flugorna kan ses på blommor, i gräsmark och kring spillning. De sitter gärna på lur och fångar andra, mindre flugor och insekter, men tar också nektar och vätska från färsk spillning.
Larverna utvecklas i spillning, där de främst jagar andra fluglarver. Den vuxna flugan tar också små insekter och besöker blommor. Spillningen är därför samtidigt barnkammare, jaktmark och mötesplats.
Fältguide
Kroppslängd vanligen cirka 7–11 mm.
I Sverige kan vuxna ses ungefär april–november, ofta med flest fynd under vår och höst.
Övervintrar i Sverige huvudsakligen som puppa i marken eller i anslutning till gammal spillning.
Betesmarker, ängar, parker och trädgårdar där det finns spillning eller gott om småflugor.
Kan förväxlas med andra håriga dyngflugor i släktet Scathophaga; kön och borstteckning är viktiga.
Titta på färsk spillning och närliggande blommor; fotografera benborst, huvud och bakkropp i sidoljus.


På menyn
Den vuxna flugan tar små insekter, särskilt andra tvåvingar. Protein och fett från byten behövs för att könscellerna ska mogna. Nektar och färsk spillning ger kompletterande energi. Larverna lever däremot av spillning från stora däggdjur och hjälper därmed till att bryta ned den.
Livscykel
Honan lägger äggen i färsk spillning. Larverna utvecklas där, medan puppan vanligen finns i eller under den torkande ytan. Arten tål svalt väder väl; i Centraleuropa syns vuxna ofta under vår och höst men minskar under den varmaste delen av sommaren.