Artporträtt 44 · Praktfjärilar

Amiral Vanessa atalanta (Linnaeus, 1758)

En stor svart fjäril med eldröda vingband och vita fläckar nära framvingespetsarna.

Fynddatum12 juli 2026, kl. 16.39
PlatsTäfteå, Kanotvägen
FamiljPraktfjärilar · Nymphalidae
Amiral fotograferad vid fyndet
Amiral i sin fyndmiljö. Foto: Johan Ekblad.

Kännetecken och liv

Så känns arten igen

En stor svart fjäril med eldröda vingband och vita fläckar nära framvingespetsarna.

Honan lägger enstaka ägg på brännässla. Larven viker ihop ett nässelblad till ett skydd och byter bladskydd flera gånger under uppväxten.

De flesta svenska amiraler har sitt ursprung längre söderut. Nästa generation kan flyga söderut på hösten, och radarstudier har visat att migrationen även sker högt över marken.

Fältguide

Snabbguide

Storlek

Vingbredd cirka 45–78 mm.

Aktiv period

I Sverige främst maj–oktober, med flest individer under sensommar och höst.

Övervintring

Arten är främst migrant i Sverige; enstaka vuxna kan försöka övervintra men regelbunden övervintring är osäker och klimatberoende.

Livsmiljö

Trädgårdar, parker, bryn, stränder och andra blomrika miljöer med brännässla.

Förväxlingsarter

Den svarta ovansidan med röda band och vita framvingefläckar är mycket karakteristisk.

Observationstips

Sök på tistlar, buddleja och fallfrukt. Under sensommaren kan den ses försvara soliga platser.

På menyn

Föda

Larven äter främst brännässla. Vuxna tar nektar men suger också gärna saft från övermogen och fallande frukt.

I Sverige

När och var

I Sverige främst maj–oktober, med flest individer under sensommar och höst. Trädgårdar, parker, bryn, stränder och andra blomrika miljöer med brännässla.